Rebecca Nyström

Jag är typ död, nej inte riktigt. Kanske mer medvetslös? Hur som helst så känner jag mig som en möglig ananas, med halsont och på tok för lite sömn bakom mig. Plus, att jag är hungrig. Tänk vad pessimistisk tillvaron kan låta ibland va. Men död? Nej, där överdrev jag nog smått. Bara lite likblek kanske. Men det är väl så livet på Västerås Mälarcamping går till I guess? Låter Wiklunds inlägg tidigare tala för sig själv.
Nej, det blev inte riktigt Framnäs hela kvällen igår som det var tänkt, av diverse anledningar. Jag och Ankan tyckte att campinglivet lät lite roligare att få ta del av, och min käre Sala-bo bekant är på besök här i stan med husvagn och hela campingkittet (för att inte tala om det misslyckade "before-tentet"). "Varför inte göra en sväng förbi och hälsa på?" tyckte jag, och Ankan följde så snällt med mig. Rolig kväll/natt/morgon är allt jag har att säga, trots att sömnbristen fortfarande tynger som en stor sten i huvudet. Någon som kan bjuda på en kaffe eller två?

Nu är klockan strax över 9, på tok för tidigt med andra ord. Jag och Ankan börjar smått förbereda för att cykla hem, men än behöver batteriet i kroppen få ladda lite till känner jag. Så fort jag kommit hem så tänker jag ta en lååång powernap, det lär jag behöva. Och det förtjänar jag också. Tack och hej, leverpastej! =)

/R